Vaknar med en konstig känsla

Vaknar med en konstig känsla i kroppen, vet inte vad som håller på att hända.

Samtidigt ät det inte konstigt, när min kropp börjar på att protestera, mot allt som varit runt mig i ca två månader, men allt som allt, är det ju nästan sex år, klart det kommer rektioner efter det här.

Själv är jag imponerad av mig, att jag hållet mig borta från alkoholen.

Frågan jag ställer mig är, hade jag klarat mig levande, från dom här åren, om jag varit aktiv??

Absolut inte!!!

Om jag inte dött av spritförgiftning, hade jag säkert suttit inne, för något som gäller cheferna på äldreomsorgen.

Om jag bara stannar till där en sekund, vad skulle ha hänt??

Men så som allt är idag, för personer, som inte ska ha eget boende, det kan hända både det ena och andra, som tex bränder, man skadar sig själv, man släpper in personer, som inte ska vara i lägenheten, man ska sköta sina medicin själv mm mm!

Men vill du ha hjälp, så kostar det, en biståndshandläggare ska se, vad du kan få, och inte är kvalificerad till ( säger man så?)

Om jag ska säga rakt ut, vad äldreomsorgen är, den är rutten!!!!

Vård i hemmet med extra allt????

Det gick upp ett ljus för mig, under dom här sista åren, åldern har ingen betydelse, hur sjuk du är, har ingen betydelse, kan du svara på frågan, vill du bo hemma??

Svaret blir Ja!

Då blir det så!

Hur fan klarar sig människor, utan anhöriga??

Jag fick goda råd, du måste släppa taget!!!

Har man någon cell kvar i skallen, så funkar man ju inte så, hade jag inte åkt ner, när pappa låg på golvet, då hade han antagligen fått legat där, i några timmar!!!

Hade han inget larm??

Jo då, använde han inte det då??

När han inte gav fan idet, han blev tyvärr som ett barn på nytt!!

Det blev fantastiskt, när båda kom in på hem, men det blev bara några månader.

Båda fick uppleva, det fina med äldreomsorgen, den fantastiska personal som finns på, Löten, Tre Klövern och Ängen, helt fantastiska!!!!!!!!

Om jag nu går till mig själv, så var den där tiden, innan hemmen, riktigt jävlig.

Att jag höll mig nykter, beror på dom år jag har i AA bland annat, men vet hur jag ska arbeta med mina rutiner, våga skriva och prata om problemen.

Bara att tömma en bostad, tar en jävla tid, med hjälp från sambon och en vän, så blev det klart till slut.

Två begravningar inom en och en halv månad, bouppteckning, så är det klart?

Nej!!

Har en liten sak kvar, en sista resa för frun, till ask lunden.

Men allt har tagit ut sin rätt på mig, men nu börjar jag se slutet!!

Så det är inte konstigt, att kroppen reagerar!!!

Den här texten sprang i väg lite, men det hjälper mig, att bli av med mina tyngder.

Dyker upp i eftermiddag!!

Puss o Kram!!!