Första dagen att sitta på altanen o lapa sol.
Så kom då sanningen fram, det fattas pengar på socialtjänsten, så var 10:e handläggare kan inte göra vad som behövs, för att hjälpa ungdomar på glid.
Äntligen kommer det här fram!!!
Det finns två tomrum i mig, det rummet som saknar min far, och rummet som saknar ölen på altanen, det är bara så.
När det gäller tomrummet efter min far, är ju inte så konstigt, man saknar inte en person, för än telefonen blir tyst, och lägenheten är tom.
Men allt måste få ha sin tid.
Vi träffades ju, varje dag till lunch, där vi åt tillsammans, pratade lite om allt möjligt, den tiden var viktigt för oss båda.
Vissa maträtter som jag gör, kommer signalen, det här kommer pappa att gilla, men han ska ju inte ha någon mat.
Det andra rummet är ju skitsnacket om ölen på altanen, klart som fan saknar jag dom stunderna, men hallåååå!!!!!!!!!!!!
Gör jag verkligen det, är det min sanning??
Jo, jag saknar den där skummade ölen, så in i helvete, klart jag gör, varför skulle jag inte???
Men jag är ännu gladare, att inte ta den där ölen, för det vet jag ju, det stannar inte vid en skummande öl, det blir fler!!
Någon säger, saknaden kommer att lägga sig, men vill jag??
När det gäller mitt mående, är det okej!
En annan fråga är, hur kan man tro, om jag bränner upp koranen, hetsar en hel värld av muslimer, så kommer inget att hända??
Varför ska en sådan person ha specialbevakning?
Blev lite text utan den röda tråden!!
Ha en bra dag!
Kram!!
Lämna ett svar